Åsikter i ämnet tryckfrihet på nätet.

Åsikter i ämnet tryckfrihet på nätet:

• Vilka är det som bestämmer över yttrandefriheten och tryckfriheten på internet? Jo, först och främst är det riksdagen som beslutar, men det är inte riksdagen som kontrollerar att lagstiftningen följs. För det är egentligen FRA som är tillsatt av riksdagen, som kontrollerar att lagstiftningen följs. Jag tycker dock det är viktigt att komma ihåg att rätten inte är den samma som lagen och att yttrandefrihetskommitténs debatt betänkande inte är teknik neutral. Vi måste börja inse att vi måste ha olika lagstiftningar för motorcykeln kontra bilen. Båda fordon rör sig i trafiken men vi kan alla inse att de behöver olika regleringar. Både Internet och papperstidningar har samma grundprinciper, de sprider yttranden men detta görs på olika sätt och med olika förutsättningar därför borde de även ha olika regleringar. Vi kan inte blunda åt utveckling. Konservatism i informationsfrågor driver inte Sverige framåt. Det är naivt att tro att det går att ha en teknikneutral-lagstiftning, eftersom yttranden får helt nya förutsättningar på nya spelplaner. Internet är en ny spelplan vi kan inte hålla på och behandla internet som Ines Uusmann gjorde. Internet går inte över utan det har kommit för att stanna. Vi människor kommer inte att byta bort internet eftersom det ger oss så mycket. Politiker måste öka tempot för att hänga med teknikens utveckling, dels politiskt men också tekniskt. Några viktiga punkter åt våra politiker:
• Se vad internet har gett oss. Hur har det gett oss det? Tycker vi att det är bra? Vad/ Vilka tjänar på att vi begränsar internet? Ska Lobbyismen få styra? Det är viktigt att understryka att det finns lobbyister som påverkar åt båda håll.

TF täcker inte allt det nya men man kan resonera så att ventilfunktionen föresätter priori att skyddet för alla yttranden ser lika dana ut. Så länge man har friheten att man vill yttra sig finns det redan en ren yttrandefrihet men det är inte så det ser ut idag. Vi måste knyta oss tillbaka till det gamla 1700-tals exemplet i denna fråga.  Där TF inriktar sig på att försvara friheten att uttala sig.

                                                                                                                                          

Mina förslag:

• Plocka bort kravet om att man betalar för sitt grundlagsskydd. Det kan inte vars så att det är plånboken, som styr demokratin. Det viktigaste vi har i ett demokratiskt system är yttrandefrihet om vi låter plånboken styra yttrandefriheten är det ett yttrandefrihets- kleptokrati som styr. (Korruption)
• Jag tycker det vore bättre om staten skulle starta om från början när det gäller YGL och YF på internet. Det vore mycket bättre om internet fick en särskild lagstiftning, som inte ser likadan ut som den offline-lagstiftningen. Offline lagstiftningen inriktar sig på massmedia när det gäller YGL och YF. Ordet massmedia tycker inte jag kan blanda sig med texter på internet. Massmedia är ett ord som har papperstidningar som utgångspunkt och för Internets lagstiftning kan vi inte ha offline som utgångspunkt. Vi kan alltså inte ha tidningar som utgångspunkt när vi ska bedöma om en text på internet är värdig grundlagsskydd. Detta problem gäller rent funktionellt men också demokratiskt. Tidningar får ett väldigt monopol på yttrandefrihet och yttrandefrihetsmonopol är jag som liberaldemokrat stark motståndare mot. Nätokraterna utplånas på internet om vi inför ett yttrandefrihetsmonopol.
• Ett litet exempel: Att motorcyklar och bilar är fordon som ska följa trafikreglerna är vi alla överens om. Vi är också överens om att motorcyklar borde ha en särskild lagstiftning samtidigt som bilar borde ha en särskild lagstiftning. Alltså när det handlar om yttrandefrihetens spelplaner borde vi ha en generell lagstiftning mellan offline och online, men offline och online borde i sin tur ha egna särskilda lagstiftningar. Det dock viktigt att poängtera att internet är en spelplan och offline är en annan spelplan.

Avslutning: Jag har förstått att tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor är väldigt krångliga. Till exempel: Yttrandefrihetskommitténs debatt betänkande är 420 sidor långt och brottskatalogen är 192 sidor långt. Man skulle kunna ha ett seminarium på över 6 timmar om yttrandefriheten. Jag har blivit mer vassögd mot uttalanden som strider mot grundlagen. Jag har fått upp ögonen för hur stor yttrandefriheten är. Jag visste redan innan att den var viktig och att, den inte bara handlade om att man får säga vad man vill, men jag har fått väldigt kunskaper om hur grundlagsprocessen fungerar. Jag menar den process som gör att vi får ett grundlagsskydd. Det är inte bara att skriva vad som helst utan man är tvungen att ansöka om grundlagsskydd plus att man måste, även betala för sitt skydd.  Det fanns ett otroligt missförstånd när det gällde yttrandefriheten men det gör det inte längre hos mig.

Internet är inte laglöst men ändå inte fullt lagreglerat, det fungerar lite såhär:

Vi avslutar med ett gammalt citat från mig: "En kokt potatis är rå men ändå halvt stekt det gör att den inte är kokt, men ändå tillagad." (Fundera på den ni)

- Hälsningar Farbror Blå

Alltid uppkopplad – stressad i skolan

Min insändare om hur vi har övergått till ett 24 timmars dygn, vilket spär på den psykiska ohälsan genom att det ökar stressen: http://www.barometern.se/reagera/alltid-uppkopplad-stressad-i-skolan(3772617).gm

- Hälsningar Farbror Blå

Internetsociologi Del 3

Avslutande delen om internetsociologi.

 

Dagens nya överklass: Vad är en nätokrat? Det är en person som förstår sambandet mellan den nya tekniken och makt. De som inte blir förvirrade av den massiva nya teknologiska chans som uppenbarar sig i samband med det nya paradigmskiftet. De människor som inte blir förvirrade av ny teknologi utan de som ser möjligheter och inte svårigheter med teknologin.  Nätokrater är en ny överklass som uppkommit av vårt elektroniska klassamhälle.  Kapitalismen är död, det har lett till att sociala institutioner och den gamla överklassen är ersatt av en virtuell spelplan. Den nya överklassen är det enda jag har talat om, men det måste väl också finnas en ny underklass också? Jo, de som följer nätokraternas framfart på den nya spelplanen utan att delta kallas konsumtariat. De som följer nätokraterna har dömts till att vara konsumerande proletariat. Vad går den nya överklassen ut på?

 

Den går ut på att använda den nya teknologin för att sprida ett ideellt eller ett finansiellt arbete. Nätokrater är väldigt smarta, eftersom de har räknat ut att den gamla överklassen måste ta del av den nya teknologin för att behålla sin överlägsenhet i klassamhället. Men detta kommer aldrig att ske, eftersom gamla överklasser vill bevara sin höga position i samhället och det gör man bara genom att hålla sig kvar vid sitt gamla tänk. Det som en före detta överklass har tänkt förut kommer alltid att ha ett visst klassvärde, men det kommer aldrig mer att appliceras som ett uttryck för överklass.

 

Detta vet man eftersom historien är som en klocka ,den väntar inte på människan, utan det är människan som får springa ifatt klockan hela tiden. Den som inte springer efter klockan har två val: Antingen stannar person och ställer sig på timvisaren eller så kliver personen av klockan för att titta på klockans lilla gång. Den överklass som fanns under gamla paradigmen kan fortfarande ha ett klassvärde ifall personen hoppar när klockans visare susar förbi.

 

Hur stoppar man denna överklass? Hur kan man motverka denna överklass? Jo, detta enda sätt som man kan stoppa en överklass är att använda ”överklasskoden”: Att lära sig och utveckla memer till att användas i nya funktioner som till exempel makt. Denna kod har all överklass spelat på. Finns det några konkreta motståndare mot den nya överklassen? Problemet med denna fråga är att om någon motverkar en överklass så är det för att själv anses som en del av överklassen. Wikileaks använde sig av ”överklasskoden” när de försökte motverka den nya överklassen. De ville att konsumtariatet ska få ta del av det, som nätokraterna undanhåller med hjälp av den nya teknologin. Wikileaks har utvecklat memet ”att man kan läcka information på internet” till att läcka sekretessbelagda dokument som makthavare har velat dölja. När detta sker skapas det reaktioner hos folket och det är precis, vad en nätokrat är ute efter.

Som ni nog märker finns det flera saker att ta upp om detta. Mina inlägg förklarar mycket kort vad nätokrater är m.m. Jag håller på att läsa Kroppsmaskinerna av Alexander Bard och Jan Söderqvist just nu.  Det är en intressant bok. Avslutande i det här inlägget finns en föreläsning av Alexander Bard som förklarar ämnet mer i detalj. - Hälsningar Farbror Blå

 

Referens: Nätokraterna - Författare: Alexander Bard och Jan Söderqvist år 2000

 

Internetsociologi Del 2

Paradigm skiftet: Det har funnits fyra olika paradigmen: Slavsamhället, feodalsamhället, kapitalismen och informationssamhället. Det sistnämnda har skapat denna nya överklass kallad nätokrater. Förr skulle man lära sig allt utantill i skolan men idag kan man hitta fakta lika snabbt på internet. Vi har slutat med krav på att man ska lära sig saker utantill. Sociologiska paradigmskiften: Talspråket, Skriftspåket, boktryckarkonsten, internet.

 

Men hur mycket kan en människa lagra i hjärnan? Vi kan beskriva det såhär: Svaret: Ja respektive Nej är värt en bite. Vår hjärna klarar av att lagra 5 000 000 bites fast i en grupp måste man tänka på att redundansen är väldigt hög. En människa kan bära väldigt mycket informatio,n men problemet är att vårt minne är färskvara och oftast måste vi fräscha upp detta för att det ska kunna stanna kvar.

 

Varför används information som ”vapen” i krig? Historien uppvisar en intrikat dynamik mellan nollsummespel och plussummespel. Det har absolut används i krig, eftersom det är den som är mest strategiskt förberedd som vinner krig. Den som inte vet något om den anfallande armén har väldigt svårt för att försvara sig. - Hälsningar Farbror Blå

Internetsociologi Del 1

Nätokrater

 

Inledning: Information har påverkats oss genom historien på flera olika sätt. När en människa har brist på information i ett ämne tar vårt fiktiva tänk över. I en politisk fråga till exempel agerar vi människor efter denna regel när vi har brist på kunskap. När vi människor inte längre besitter kunskap i ett ämne tar vår fiktion över. Bristen på kunskap beror på bristen av information och personer som idag äger makten över informationen kallas nätokrater. Nätokrater är en ”ny” överklass som har växt fram under det nya paradigmskiftet. Här kommer jag att berätta om hur informationen har påverkat människan i historien och hur det har växt fram en ny överklass av att, det nya paradigmet har skapat en explosionsartad exploatering av information. När information väller ut blir den ”sannhetsenliga” informationen väldigt dyrbar och de personer som kontrollerar denna information kallas nätokrater. 

 

Betydelse i historien: Det finns en gammal anekdot som visar tydligt vad information betyder för oss människor.  I den klassiska anekdoten hittas en japansk soldat ute i djungeln 35 år efter andra världskriget. Han levde i djungel samtidigt som han gömde sig från soldater. Han hade ingen aning om att kriget redan var slut på grund av hans brist på information. I soldatens brist på information tog hans fiktions-tänk över, som målade upp en fantasibild. Detta är väldigt komiskt, men ändå utmärkande för oss människor. När soldaten kom tillbaka till Japan märkte han allt han hade missat. Historien väntar inte på dig!

 

När aztekerna gick under av spanjorerna hade aztekerna många fler soldater.  Aztekerna förlorade kriget mot conquistadorerna. Varför blev det så? Jo, det skedde på grund av aztekernas informationsbrist. Aztekerna hade ingen aning om spanjorernas anfall och därför blev deras taktiska nederlag alldeles för stor. De förlorade på grund av bristen på information. Aztekerna hade många fler soldater, men hövdingen hade ingen aning om att Conquistadorerna hade ödelagt tre indianstammar innan de attackerade. Spanjorerna visste precis hur Aztekernas armé såg ut m.m. därför vann de slaget. - Hälsningar Farbror Blå