måndag 14 oktober 2013

Filosofi A

Här kommer lite hjälp till Filosofi A av mig:

·         Etisk egoism. Det är mina konsekvenser som räknas.

·         Utilitarism: Den handling som leder till störst lycka/ nytta, för störst antal personer, är rätt handling. Total lycka – totalt lidande = plus.

·         Handlingsutilitarism- Det är bara handlingens konsekvenser som ska vägas in. Alltså kan man offra antal individer för att öka lyckan/ nyttan.
Olika synsätt på vad som är goda konsekvenser inom utilitarismen:

Jeremy Bentham (1748-1832) Bentham ansåg att det var fysiskt välbefinnande som skulle öka.  Njutning. Det kallas ibland för hedonism.

John Stuart Mill (1806- 1873) John ansåg att det var det psykiska välbefinnandet som räknades. Det finns alltså en ”högre” njutning.

Regelutilitarism- Konsekvenserna är det viktigaste men regler måste skapas som ger bäst konsekvenser t.ex. ska man inte tillåta att samhället får tortera en individ eftersom det ökar rädslan hos människor.

Fördelar med konsekvensetik: Flexibilitet! Täcker många frågor. Vi kan handla ganska fritt.

Nackdelar med konsekvensetik:
-           Kan leda till hemska handlingar; t.ex. tortyr, mord m.m., tillåts om det får ”bra” konsekvenser. (Gäller handlingsutilitarism)
-          Svårt att avgöra vilka konsekvenser som ska vägas in.
-          Krävande! Vi ska alltid tänka på vilka konsekvenser som är bäst.

Sinnelagsetik: ”Tanken som räknas” En handling bedöms utifrån den avsikt man hade, inte konsekvenserna. Jesus var sinnelagsetiker. Enligt honom kan vi även synda i tanken.

Sinnelagsetiken används exempelvis i lagstiftningen: Det är t.ex. skillnad på att döda någon beroende på avsikten.

- Mord: (Avsiktligt och planerat dödande.) 10 års fängelse och uppåt.
- Dråp: Avsiktligt men ejplanerat dödande) 6-10 års fängelse
- Vållande till annans död: (Oavsiktligt dödande men där man varit vårdslös.) Friande dom till 6 års fängelse.


Dygdetik: kallas en variant av sinnelagsetiken. Det finns vissa ”dygder” (bra egenskaper) vi ska eftersträva. Vi ska vara en ”god” människa. Sokrates och Aristoteles (300-talet f. Kr) är två kända dygdetiker. 

- Hälsningar Farbror Blå
 
Jag har bara varit här en gång, men inredningen är trevlig. Det finns ingen direkt charm, men det är stilfullt. Just nu, är det en trea.
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar